Klubben arbetar för att bevara den godmodiga och allsidiga hund som Leonbergern ska vara.
Det finns idag två olika beskrivningar som kan användas för att registrera mentaliteten på din hund.
Beteende och personlighetsbeskrivning Hund (BPH) ansvarar Svenska Kennelklubben för och Mentalbeskrivning Hund (MH) är en beskrivning som Svenska Brukshundklubben ansvarar för.
Nedan kan du läsa mer om respektive beskrivning.
Enkät SKK: Hundars vardagsbeteende
Här är åhörakopia (pdf) från föreläsningen med Catharina Brandsten,
SKK mentalpool, om Leonbergerns mentalitet från den 5 december 2023
Resultat från mentalitetsenkäten som genomfördes 2022
Länkar med info och anmälan:
MH Svenska Brukshundklubben >>>
BPH í Sverige SKK >>>
BPH Umeå Strandvallens Hundskola >>>
ARTIKLAR/VIDEO
Hundars mentalitet (2015)
av Åsa Lindholm & Helena Frögéli
MH som verktyg i RAS arbetet
av Christer Lundberg
Artikel om mentalitet
av Per Arvelius & Susanne Ytterskog
Hundars-mentalitet en fråga för alla
Personlighet karaktär
I den rasbeskrivning som antagits av FCI 1996 står det att leonbergern är en familjehund som under dagens boende och levnadsförhållanden skall vara en behaglig partner, som utan problem kan tas med överallt och som utmärker sig genom utpräglad barnvänlighet. Rasen skall varken vara skygg eller aggressiv.
Som sällskapshund skall rasen vara en behaglig, följsam och orädd följeslagare i alla livssituationer.
Till de karaktärsegenskaper som krävs hör framförallt:
– Självsäkerhet och suverän oberördhet
– Måttligt temperament (med bl a leklust)
– Beredvillighet att underordna sig
– God inlärningsförmåga och uppmärksamhet
Ovanstående är en utmärkt beskrivning av rasen, men kan kräva en kommentar då somliga av ovanstående egenskaper kan synas svåra att förena i en och samma individ.
Vad gäller barnvänlighet så älskar leonbergern barn. Tänk dock på att ingen hund, av vilken ras det månde vara, kommer att tycka om barn, om den inte blir behandlad med respekt. Det är föräldrars och vuxnas ansvar att lära barn umgås med hundar. Lämna aldrig hundar och barn utan uppsikt. Att gå på promenad med en leonberger, kräver att barnet nått upp i tonåren och är moget för det ansvar som det innebär att själv ta ansvar för en hund.
Vaktegenskaper omnämndes i tidigare rasbeskrivningar som önskvärda på rasen. En kommentar om detta kan dock fortfarande vara på sin plats. Grundläggande rasegenskaper ändras ju inte i en hast för att man ändrar på ordalydelsen i rasbeskrivningen. Det har aldrig varit självklart att rasen skulle vara en utpräglad vakthund. Det är en stor variation på hundarnas vaktinstinkter. Vissa individer vaktar aldrig synligt medan andra har haft tydliga anlag åt det hållet.
Då egenskapen under rasens hela historia ansetts som önskvärd bör man vara medveten om att den finns även om du i vardagslag inte ser så mycket av den. Många leonbergerägare kan vittna om att deras snälla lite försiktiga tik blivit ett rytande ”lejon” när mor eller barnen i huset utsatts för hot. Även motsatsen förekommer då ägaren är besviken för att hunden inte kommit till försvar i hotfulla situationer. Hundar i flock eller som har inhägnat revir vaktar oftast mer. Miljön spelar en betydande roll liksom ärftliga faktorer.
Självsäkerhet och suverän oberördhet är en egenskap som gör att leonbergern kan få för sig att den själv skall avgöra när man ska hälsa på främmande och liknande.
Måttligt temperament: En leonberger kan mycket väl tänka sig att sova bort dagen tillsammans med dig inomhus. Går ni på promenad har du en pigg och livlig följeslagare i skog och mark. Glädjefnatt infinner sig när älskade mattar och hussar behagar komma hem.
Leonbergern skäller när det kommer någon inom reviret, som oftast är tomten eller den närmaste omgivningen. Det är vanligt att leonbergern ”pratar” med dig som ägare när den vill något eller är glad.
Det är mycket sällsynt att en leonberger betraktas som ”skällig”. En hund som lämnats ensam protesterar med att skälla! En nöjd hund skäller inte. Skallet är ett sätt att påkalla uppmärksamheten. Leonbergern liksom andra hundar behöver sin flock för att vara lycklig.
Beredvillighet att underordna sig är ett mycket utmärkande drag. Leonbergern är en signalkänslig hund. Rasen är mycket lättlärd och samarbetsvillig. Att observera är att en hund med denna karaktärsegenskap skall komma till sin rätt. En stor hund behöver en god uppfostran för att bli den rastypiska och underbara hunden som han var avsedd till. Det beteende den vuxna hunden uppvisar är en kombination av arv och miljö.
Vi har nu försökt att med ord beskriva de grundläggande egenskaperna som kännetecknar rasen. Då utrymmet är begränsat och hundarna individer så blir det en knapp bråkdel som berörts. Dessutom har vi människor mycket trubbiga instrument, när det gäller att rätt beskriva och värdera hundarnas själsliga förmågor.